Mirakel

När jag flyttade in i min lägenhet lyckades jag förlägga mitt tredje nyckelpar. Har försökt kolla efter dem några gånger under dessa två år, men gett upp och tänkt att de lär väl dyka upp. Idag är det drygt en vecka kvar tills jag flyttar, så jag gjorde ett ryck och vände upp och ner på lägenheten. Kollade i alla väskor, alla lådor, alla kartonger. Slet mitt hår. Försökte lista ut hur jag ska förklara detta för hyresvärden. Jag vet ju att jag inte tappat dem ute någonstans, de måste vara i lägenheten.

Så fick jag en liten gnagande tanke. Tog min nyckelknippa. Räknade antalet nycklar. Gick ut i trapphuset och prövade. En nyckel passar. Och hoppsan hejsan, där fanns visst en till nyckel som också passade.

Jag har alltså i två år haft ångest över ett par spårlöst försvunna nycklar som suttit på mitt nyckelklippa hela tiden. Det måste vara något slags rekord i idioti.

Hur jag klarar av att sköta mig själv utan personlig assistans är inget mindre än ett mirakel.

Sommaren utan män

sommaren

De senaste månaderna har jag haft ohyggligt svårt att koncentrera mig på läsning. Jaha och so what, tänker ni kanske nu, men jag är liksom en sån som kan läsa sig igenom världskrig utan att märka av något. Så därför har jag testat en lite annan strategi nu. Nämligen att plocka upp korta, myspysböcker istället. Dömer gärna böcker efter tjocklek annars, förmodligen på grund av samma typ av separationsångest som får mig att maratonkolla på serier istället för filmer (det hela räcker ju så mycket längre då).

Hur som helst har jag haft Siri Hustvedts Sommaren utan män hemma ett bra tag. För för någon vecka sedan bestämde jag mig för att ge den en chans. Blev ej besviken och läste så långsamt jag kunde för att få den att räcka lite, lite längre. Fint språk, ondskefulla tonårstjejer, luriga gamla tanter och lite relationsdramatik på det. Typ allt man kan begära av en bok.

hustvedt

Och har ni inte gjort det än, så tycker jag ni ska läsa Vad jag älskade också.

 

Meta om #blogg100

Mitt mål med #blogg100 var att komma igång med min engelska blogg igen. Och det måste jag ändå säga att jag lyckats med. Men till skillnad från många andra lyckades jag sällan ligga i fas, nästan alla mina inlägg skrevs sent på kvällen då jag var så trött att jag knappt kunde hålla ögonen öppna. Jobb, träning och sömn måste ändå prioriteras av mig för att jag ska fungera och hur så många av er lyckats med briljanta, genomarbetade inlägg på daglig basis är ett mysterium för mig. Ni imponerar.

Mina inlägg har mest bestått av några korta meningar om något som jag vill sprida vidare. Något som ändå tar längre tid än det ser ut, eftersom jag a) inte är helt van vid att skriva på engelska, och b) inte vill sprida något som jag inte läst igenom och kollat upp innan.

Så vad tar jag med mig från dessa hundra dagar?

  • Har en massa utkast och idéer till inlägg som behöver lite tid på sig att mogna och som jag inte lyckats skriva klart i pressen att få ur mig något nytt i tid. Bra bas för framtida bloggpepp, med andra ord.
  • Även om jag inte skrivit långa inlägg, har jag tvingats tänka till om det jag läser och kollar på. Klar vinst för mig, eftersom jag annars är certifierad expert på att spara länkar till vettiga saker som jag “ska läsa/se när jag har lugn och ro” (det vill säga, någon gång när jag gått i pension).
  • Fått läsa så sjukt mycket intressant från andra bloggare. Axbom och Retorikiska, till exempel. Och TheJennie, så klart!

Så stort tack till Mr Blogg100 himself, Fredrik, för en välbehövlig spark i baken på hela bloggosfären!

Kvoteringsrant

“Men kvotering är fel väg. Det finns en gräns för politikens uppdrag.” Hört på Twitter angående kvotering. Och så har vi Löwengrips kommentar i ämnet. (Bra svar av kollega här, för övrigt.)

Det faktum att män kvoterar in män hela tiden verkar inte ha gått in. Och om inte jämställdhet ingår i politikens uppdrag, vad gör det i så fall? Övervaka människor? Behandla mörkhåriga som kriminella i tunnelbanan? Fina uppdrag, verkligen.

När jag var yngre fattade jag inte det här med feminism. Jag märkte inte av strukturerna. Ville inte se dem. Men när man väl satt på sig genusglasögonen går det inte att ta av sig dem igen. Och det syns hela tiden. Överallt. Män som tar plats. Kvinnor som sätter sig längre bort vid konferensbordet. Män som creddar andra män, när det en kvinna som gjort merparten av jobbet. Hur media beskriver män och kvinnor. Hur män väljer in män i styrelser.

Det står mig upp i halsen. Det gör verkligen det. “Kvotering är fel väg att gå.” Så klart.

Kvinnor ska inte gapa och kräva sin plats i samhället. Vi ska sitta tysta vid sidan av, fråga lite försiktigt och hoppas att någon Stor Och Medkännande Man ska se hur kompetenta vi faktiskt är och förbarma sig över oss.

Läser just nu Lean In av Sheryl Sandberg. Den fungerar som en ordentlig ögonöppnare för mig. Hon förklarar olika typer av strukturer i arbetslivet där jag känner igen mig i alltför många. Och jag skulle vilja trycka ner den boken i halsen på alla som låtsas som att allt är fint och jämställt idag.

Protected: Tankar

This post is password protected. To view it please enter your password below:

Skrivet av Sanna

Enter your password to view comments.

En sån dag

Har ägnat ett par timmar åt att surfa runt på Blocket och andra sidor för andrahandsboende. Stockholms bostadsmarknad alltså, vilket jäkla skämt. Och samtidigt som jag försöker att inte bli hemlös är det bananaz på jobbet och jag tror inte jag har lyckats hålla en sammanhängande tanke i huvudet på flera veckor. Känner inte ens vårpeppen, trots att jag kört conversepremiär och snart kan byta SL-kortet mot cykeln. Vill bara köpa en enkelbiljett till vart som helst och låtsas att jag inte ens kan peka ut Sverige på en karta. En sån dag är det.

Lägenhet sökes

Så var det dags igen. Sista maj måste jag vara ute ur min älskade Blåsut-lägenheten och det vore fint om jag slapp bo på gatan.

Om jag får önska fritt är jag ute efter en tvåa i söder om söder-området, det vill säga omkring Blåsut, Hammarbyhöjden och Gamla Enskede. Gärna med balkong. Storlek spelar mindre roll, viktigt är dock att det finns ett ordentligt separat kök, samt att den är omöblerad och har minst ett halvårs kontrakt. Helst längre. Kan även tänka mig kollektiv om det är trevliga människor inblandade.

Är en alldeles exemplarisk hyresgäst om jag får säga det själv. Röker inte, gör ganska lite väsen av mig och har inga husdjur. Har fast jobb och kan ge referenser.

Tacksam för alla tips, även som ligger utanför min kravlista!

Isflak

På ett möte igår spånade vi föreläsare till ett projekt vi jobbar med. Namn och livshistorier kastas till höger och vänster, och de flesta verkar vara mirakelbarn som nått enorma framgångar vid tjugosjuårs ålder.

Tjugosju.

Om fem veckor är det min tur. Och om tjugosex gav mig ångest är det ingenting mot tjugosju.

“Alla dessa framgångsrika kids alltså”, muttrade jag för mig själv. En kollega försökte trösta mig med att jag hörde till samma kategori.

Jag vet inte. Det känns som jag står på ett isflak som började gå sönder för ett år sedan, och snart måste jag bestämma vilken del jag ska stå på för att inte drunkna. Samtidigt vill jag mest packa väskan och dra till någon land där det är så varmt att det inte ens går att föreställa sig isflak.

En såndär enkät

Den här enkäten har cirkulerat runt ett tag nu, och jag kan inte motstå frestelsen längre. Att svara på enkäter är nästan lika roligt som att gå på intervjuer (älskar frågor)!

1. Hur gammal är du? 
27. Eller egentligen 26, men eftersom jag fyller år i slutet av mars försöker jag vänja mig vid den horribelt höga siffran.

2. Hur gammal känner du dig?
22. Och inte en dag äldre.

3. Vad har du gjort i dag? 
Haft knytisfrukost i min lya med några av de bästa människorna jag känner. Sen fikade jag med en tjej från Couchsurfing. Vi spenderade typ två timmar med att hata Twilight och älska Game of Thrones. Det var fint det med.

4. Vilken film såg du senast? 
Det måste ha varit Dirty Dancing för några veckor sen. De senaste åren har jag mest orkat med tvserier, men ska banne mig börja filmnörda mer.

5. Vem ringde du senast? 
Min syster, som för övrigt fyllde 19 nyss och jag tänker fortfarande på henne som den dryga ungen som sprang in i lyktstolpar.

6. Är du besatt av någonting?
Fringe! Glee! Dans! Apple! Starkt svart kaffe! Spotify! (Är typ besatt av allt.)

7. Är du rädd för blod? 
Nä, men blöder ofta näsblod när jag är förkyld och har fobi för att råka svälja. Fattar inte hur folk kan luta huvudet bakåt när de blöder näsblod.

8. Beskriv platsen du befinner dig på just nu?
Sitter vid ett svart IKEA-skrivbord, där alla Apple-produkter trängs med ett par högtalare. Mjuk belysning från en ljusslinga vid fönstret. Lite för få möbler och tavlor, vilket ger en lätt ekande känsla.

9. Kan du nämna fem statsministrar under 1900-talet i Sverige?
Möjligt att jag kan.

10. Googlade du för att få fram svaret på föregående fråga? 
Orkar inte ens googla, sjukt tråkig fråga.

11. Vilken färg är dominerande i din garderob? 
Svart, men har rätt bra blandning ändå.

12. När vaknade du i dag?
Halv nio.

13. Vilken är din favorithögtid?
Midsommar. Det är precis när det börjar bli riktig sommarstämning och man har hela juli framför sig.

14. Var i världen skulle du vilja befinna dig just nu?
St Kilda Beach i Melbourne, tillsammans med en kopp kaffe och en bok.

15. Nämn en plats i världen du besökt som du aldrig vill återvända till? 
Tillbringade på tok för många år i Gävle och har ingen önskan att någonsin sätta min fot där igen.

16. Hur vill du tillbringa din pension?
I kontrast till min åldersångest är jag sjukt pepp på pension. Tänker mig ett litet hus på Madeira eller i något tropiskt område. Där ska jag sitta och skriva mina memoarer på verandan. På eftermiddagarna byter jag ut kaffet mot sherry och sätter mig i hammocken med en bra bok. Och så ska jag ha hundar, flera stycken.

17. Vad lyssnar du på just nu? 
Glee!

18. Har du någon gång brutit ett ben?
Inte ett ben-som-i-ett-av-dem-man-står-på, men har brutit armen en gång när jag var kanske tio år, och när jag var tolv bröt jag handleden på två ställen. Har en platta inopererad där också för att hålla ihop allt, ackompanjerat av ett bad ass-ärr efter elva stygn. Ridolyckor båda två.

19. Vilka fem saker vill du inte vara utan i ditt skafferi/kyl? 
Ägg, avokado, sallad, turkisk yoghurt och vindruvor.

20. Vem är din favoritkändis?
Jay Z och Beyoncé. Om de någonsin gör slut kommer jag förmodligen behöva terapi.

21. Vad är du på för humör just nu?
Lite frustrerad. Det här samhället gör mig fan galen ibland och det har varit lite väl mycket senaste veckan.

22. Vilka världsdelar har du varit i?
Endast Europa och Oceanien, men fler ska det bli!

23. Snarkar du?
Bara om jag är förkyld.

24. Vilka yrken har du provat på?
Croupier på krogar, bartender pub i Skottland, dealer på Casino Cosmopol, barista/kökspersonal på restaurang, butikspersonal på Systembolaget, webbredaktör på tidning, frilansat med webb, och så konsult inom digital kommunikation.

25. Hur går du helst klädd?
Känner mig bekvämast i träningskläder, men vill helst gå runt i 50-talsblåsor. I verkligen blir det mest jeans och någon random blus.

26. Vilket stjärntecken är du född i?
Vädur. Är på de flesta punkter en rätt typisk vädur dessutom, ironiskt med tanke på att jag inte tror på astrologi för fem öre.

27. Vilket är ditt favoritgodis?
Sedan två år tillbaka äter jag inte godis, men festar till det med naturgodis emellanåt. Enda godiset jag saknar är Anton Bergs marsipanchoklad. MVH, Tant.

28. Vad sa du senast?
“Fudgesticks”, min nya favoritsvordom. (Fringe-referens.)

29. Vilket var ditt bästa ämne i skolan?
Svenska, engelska och psykologi.

30. Vad har du på dig just nu?
Mysbrallz och stickad tröja.

31. Vilken är din favoritaffär?
Vill fördela hela min lön på Urban Outfitters och Lorna Jane.

33. Vad har du i dina fickor?
Nycklar, iphone, Försvarets hudsalva och så alla kort man släpar på. Borde verkligen köpa en liten plånbok.

34. Vad köpte du senast?
En kaffe på Vete-Katten.

35. Hur många gånger har du flyttat?
Jösses. Försökte räkna och det är definitivt över tjugo. Kanske runt trettio?

36. Om du var fast ensam på en öde ö, vilka tre saker skulle du ta med?
En solhatt, en bok och en kniv kanske.

37. Är du morgon- eller kvällsmänniska?
Egentligen kvällsmänniska, men älskar att vara vaken tidigt på mornarna så jag har typ lyckats programmera om mig själv. Fast just nu vill jag bara sova bort varenda dag till det blir vår och varmt igen.

38. Senaste filmen du såg på bio?
Ehm, Hunger Games för typ ett år sen, tror jag. Är sämst på att komma iväg på bio. Skärpning på det.

39. Har du blivit sydd någon gång?
Ja, det var det där med handleden. I samma veva skrapade jag sönder hela överläppen också, som typ hängde i trasor och hölls ihop av stygn. Minns att jag tog ner varenda spegel i huset när jag kom hem från sjukhuset.

40. Har du någon gång badat naken utomhus?
Well, är från landet, där gör man typ inget annat.

41. Vad åt du till frukost?
Första frukosten bestod av turkisk yoghurt med vindruvor, valnötter, gojibär och banan i, samt en kopp kaffe. Andra frukosten av äggröra, bacon, scones, frukstsallad, smoothie och gud vet vad. Och mera kaffe!

42. Hur såg ditt liv ut för tio år sedan? 
Var inneboende hos en vän och hennes farföräldrar. Hängde mycket i Söderhamn och festade ofta. Skrev pretentiösa dikter och noveller på sockerdricka. Lyssnade endast på Marilyn Manson, Rammstein, Nightwish och Kent. Började träna. Och så slutade jag raka av mig ögonbrynen (på tiden, kan jag meddela).

43. Har du någon gång åkt dit för fortkörning? 
Har ej körkort.

45. Vart lägger du din mobiltelefon när du sover?
På stegbokhyllan bredvid sängen.

46. Vad var det sista du åt? 
Fruktsallad.

48. Är du blyg?
Egentligen inte, men kan bli i situationer då jag känner mig osäker.

49. Vilken var den sista konserten du var på? 
Jay Z och Kanye West i somras.

50. Vad heter du i andranamn? 
Angelina.

51. Har du varit med om en bilolycka? 
Ja, vi körde på en älg en gång när jag var liten. Minns att jag och en kompis satt i baksätet och mest tyckte det var spännande.

52. Har du något bevarat inom dig som ingen annan vet? 
Ja, såklart. Det har väl alla?

53. Vilken är den roligaste träningsformen?  
Dans, dans, dans!

54. Har du några husdjur?
Tyvärr inte. Drabbas ofta av hundcravings som är så allvarliga att jag borde få sjukskriva mig.

55. Vill du gifta dig?
Gud ja, vill så hemskt gärna styra upp världens fest.

56. Var växte dina föräldrar upp? 
Sundsvall.

57. Har du någon gång ringt polisen? 
Nä, tror inte det.

58. Har du svenskt ursprung? 
Ja, såvitt jag vet.

59. Har du, eller har haft, något smeknamn? 
Olika varianter på “sanapes” tycks ha blivit allmänt vedertaget. Ofta uttalat helt fel.

60. Vilka är dina största svagheter?
Puh, har så många. Är extremt rastlös, har dåligt tålamod, får inget gjort utan deadlines, kan bli fruktansvärt arg, fobi för kryp, grubblar för mycket, extremt kräsen när det gäller mat, and the list goes on.

Tio år och en liten kärleksförklaring

2003 tog en vän med mig till Korpens gym och introducerade mig för crosstrainers, vikter och step. En magisk plats där jag för första gången fick utlopp för all ilska och frustration jag bar på.

2004 fyllde jag arton och började jobba som croupier på kvällar och helger. Höll på att gå under av stress och osäkerhet tills jag började träna PowerYoga, där jag lärde mig andas och behålla lugnet.

2005 tog jag en tillvalskurs i gymnasiet där vi prövade på nya träningsformer varje vecka. När vi dansade salsa-aerobics var jag tvungen att gå därifrån för att inte visa frustrationstårarna över min fullkomliga brist på koordinationsförmåga. Blev istället kär i Body Combat. På den gamla goda tiden då det kändes som att vara med i ett dataspel med ljudeffekter.

2007 hade jag varken jobb eller pengar, men köpte ändå ett dyrt gymkort. För jag var nära att gå under om jag inte fick göra något för mig själv. Tränade pump och combat som om det inte fanns någon morgondag.

2009 flyttade jag till Stockholm och konfronterade min rädsla för dans. Körde DanceAerobics, gick sedan över till Body Jam, och sedan upptäckte jag Streetdance med Åsa. Som jag fortfarande går på.

2011 började med att ta sig ur en depression med det enda botemedlet jag kände till; träning. Bosatte mig på SATS Kompassen och sprang så ofta jag kunde för att få bukt med ångesten. Det hjälpte. Sedan flyttade jag tillbaka till Stockholm, kom tillbaka till streetdancen och tog en gång taxi till gymmet för att inte missa ett pass Body Combat.

2012 var jag sjuk nästan hela tiden. Jag gjorde slut på mina besparingar på en PT för att få hjälp med min strulande axel. Gav en hel del insikter och förståelse för hur min kropp fungerar. Läste Born to run och köpte barfotaskor, ändrade min löpteknik och upptäckte att jag älskar att springa. Blev kär i poledance.

2013 började med löpning i Australienvärme. Sedan introducerade Lo mig för jazz och jag köpte ett till gymkort för att få dansa mer. Och det är bara februari.

——————————-

Jag vet inte vem jag hade varit idag om inte Lina tagit med mig till gymmet för tio år sedan. Träning handlar inte främst om hälsa för mig. Det är där jag arbetar igenom känslor. Uttrycker mig. Får ur mig all frustration. Hittar fokus och självförtroende.

Om jag fick vara diktator för ett tag skulle jag elda upp alla tjejträningsmagasin och försöka få folk att förstå att det handlar inte om att tappa tio kilo på en vecka, att få de perfekta magrutorna eller att vara duktigare än någon annan. Det handlar om att lära känna sig själv och förstå hur jävla fantastisk kroppen är ändå, hur den än ser ut, som kan göra alla dessa grejor.

Och ska ni läsa några bloggar med härlig attityd till träning tycker jag ni ska läsa Kalle och Brita.

Metablogg

Alltså, puh, det här med att blogga varje dag är inte helt enkelt. Har massa tankar och idéer på dagarna, men hinner inte ens skriva ner dem innan jag måste sätta igång med något annat. Och vips är klockan nio, ögonen går i kors och jag krystar ur mig något om Asana eller postar ett TED Talk. Förvisso saker värda att skriva om, men mitt eget bidrag till innehållet är praktiskt taget obefintligt. Men nu är det fredag och i helgen ska jag pepp på att ta tag i lite blogg100-struktur. I Asana, förstås.

Övriga saker som gör mig pepp just nu:

 

Trevlig fredag hörni!